Jag läser om en familj från
Sandviken som blev felaktigt anklagade
för övergrepp på sina egna barn.
Barnen omhändertogs och föräldrarna
fick genomgå en fruktansvärd behandling.
Jag tycker att det är bra att samhället reagerar.
Men.
I helgen träffade jag ett barn
som har en alkoholiserad mamma.
Jag drack en öl och barnet frågade mig:
"Vad dricker du?"
"En öl", svarade jag.
"Man ska inte dricka det.
Man blir full.
För min mamma dricker öl hela dagarna
och hon är alltid full"
Ölen ställdes undan.
Denna lilla pojke har gång på gång
berättat pådagis, på BUP, hos socialtjänsten
om mammans problem.
Dagis vägrar anmäla och de andra
måste vara inkompetenta.
Vi runt omkring pojken har anmält
ett flertal gånger till soc om hans tillvaro.
Så kom domen.
Vart ska pojken bo?
Hos mamma eller pappa?
Jo, hos mamman.
Så klart.
Mammor har större rätt till
sina barn än pappor i Sverige näligen.
Jag har tre nära vänner nu
som detta blivit tydligt hos.
Mamman till detta barn jobbar dessutom
som advokat i ett finområde.
Med frågor om just familjerätt.
"När vi var i Grekland så tappade
mamma bort mig"
Sverige är inte faktiskt alla dagar i veckan.
13 kommentarer:
Näe. Sverige är lite felvridet ibland. Eller rätt ofta till o med...
Hemskt! :/ Tyvärr är det så Sus, lagar och principer.
Det gör så ont ihjärtat och jag vill bara skrika rakt ut!!
Hur faan kan det få gå till så?
Jag har en tjej i min omgivning som också blivit utsatt för diverse tråkigheter i sitt 19åriga liv. Nu är det hon som trots allt lidande skall få straffet, ev ungdomsvård.
.....
Livet slår så hårt på de små, det gör mig ledsen.
Fyfan, jag vet att du skrivit om det här förut. Så jättehemskt så det är inte sant.
Så jävla fruktansvärt fel!! Usch vad arg jag blir...
Pappan kanske ska ta och ringa min brorsas advokat - hans dotter bor heltid hos honom nu...
Det är alltid en tragedi när det fattas fel beslut. Vet dock inte vad som är värst.... att skydda ett barn som inte behöver skydd eller inte göra någonting och riskera att ett barn som behöver skydd inte får det så att övergrepp och/eller vanvård kan fortsätta.
Oftast görs skyddsbedömningar i ett akut läge med begränsad information. Fel har begåtts och fel kommer att begås även i framtiden.
Vad man dock bör tänka på att de "goda exemplen" sällan eller aldrig går ut i media och tackar polis eller socialtjänst för att de fick hjälp.
Vill bara förtydliga att även jag blir upprörd och arg när barn far illa..... tro inget annat!
Jag vill bara belysa att det inte är lätt att göra skyddsbedömningar.
Jag skrev värsta långa kommentaren, men den försvann visst i cyber rymden. Jag har tentat socialrätt idag, och sedan kommer jag hem och läser det här. Så nu ska vi göra en deal Sus - om jag någonsin blir socialsekreterare ska du slå mig med något hårt i huvudet om jag börjar dumma mig. Ok? Deal?
Jag tycker det är skit hur det får gå till ibland. Lagarna är för det mesta bra, men tyvörr handlar det ofta om den som "sitter bakom spakarna".
Det är ju en otrolig svår balansgång. Men hellre att ett barn omhändertas av misstag och att det sedan reds ut än att det blir som i fallet Louise(kommer ni ihåg UG)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fallet_Louise
Och bara för att nyansera lite kommer en text av Oisin Cantwell
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article13879973.ab
Jag kan känna att det fortfarande inte är bra för hela denna familjen att gå ut med detta offentligt. Oavsett om de är helt rentvådda. För jag kan bara tänka hur många i deras omgivning,(och då tänker jag mest på deras barn att de blir utsatta)som tänker i hemmets vrå "ingen rök utan eld"... Och det kommer den familjen få leva med hela livet.
Du beskrev min barndom där tyvärr. Ingen gjorde ett piss. Mamma har 3 hemmavarande barn (mina halvsyskon) och jag har socanmält 2ggr men det leder aldrig till ngt. Hon har rent hemma och sköter sitt jobb vilket tycks vara det man mäts på ? Sjukt.
Jag länkade dig! Jag kom på att jag måste blogga om det här, orkade inte göra det ikväll. Det fanns annat att vara sur på idag. Vi pratade faktiskt om just det här problemet när vi läste en kurs om barn i januari. Så himla viktigt att inte glömma bort det. Det står faktiskt i lagen att barnen har rätt till båda sina föräldrar, inte att föräldrarna har rätt till barnen. Men precis som allt annat verkar det gå ur led när människor ska tolka. Galet!
PRECIS så här ser det ut i verligheten, lagen som säger att barnen har rätt till båda sina föräldrar i all ära men tolkningen har en bit kvar....
Det kommer nog ta några generationer innan bedömningen av Pappa och Mamma görs på lika grunder när det gäller vårdnad.
Skicka en kommentar